Diplomat communications

Nytt direktiv om rätten till
hälso- och sjukvård inom EU

Enligt praxis fastställd av EU-domstolen har EU-medborgare rätt att söka vård i ett annat medlemsland och är berättigade till kostnadsersättning för detta om patienten har rätt till samma vård i sitt hemland.
Europeiska patienter har dock drabbats hårt av avsaknaden av klara regler och har alltför ofta fått ta strid mot sina försäkringsbolag för att få ut sin ersättning. År 2008 lade till slut EU-kommissionen fram ett förslag till ett direktiv som ska fastställa EU-domstolens praxis. Lagförslaget har mött mycket kritik från flera medlemsstater som inte har varit villiga att släppa på kontrollen över sina vårdsystem. I december 2009 motsatte sig bl.a. Spanien lagförslaget i fruktan över att behöva betala vårdkostnader för bl.a. pensionerade nordbor som bosatt sig där. När väl Spanien tog över ordförandeskapet efter Sverige i januari 2010 presenterades en kompromiss till lagförslaget, som kunde antas av ministerrådet den 8 juni i år.

Det ursprungliga lagförslaget innefattar grundregeln att det är landet där patienten bor som alltid ska stå för ersättningen av vårdkostnaderna. Kompromissen i ministerrådet medför ett undantag till detta som gäller de patienter som har bosatt sig i ett annat EU-land men återvänder till sitt hemland för att få vård. De patienterna får enligt förslaget istället ersättning från sitt hemland och alltså inte i landet där denne är bosatt.

Förhoppningen är, om Europaparlamentet godkänner kompromissen, att reglerna om ersättning ska bli klargjorda och att patientsäkerheten därmed ska öka. Färre patienter ska behöva bli ifrågasatta i sina hemländer när de vill ha ut ersättning för vårdkostnader för vård utomlands, och färre fall ska därför behövas tas hela vägen till EU-domstolen.

En fungerande inre marknad för vårdtjänster och patienter innebär en betydligt större marknad och därmed möjligheter för svensk vård att bli en exportindustri . Direktivet får också konsekvenser – och möjligheter - för tätare samarbete i gränsregioner.

Från krishantering till långsiktighet?

Efter år av intern navelskådning var förhoppningen att EU i år med ett nytt fördrag på plats, en ny kommission och ett nyvalt parlament skulle kunna genomföra långsiktiga strukturella åtgärder för tillväxt och konkurrenskraft till gagn för alla Europas medborgare.
Läs mer »

EU 2020

EU gör sig nu redo för att möta stora utmaningar som resultat av globaliseringens effekter, ett hårt tryck på resurser och den snabbt åldrande europeiska befolkningen. EU 2020, EU:s nya jobb- och tillväxtstrategi, fokuserar därför på forskning och innovation, sysselsättning och hållbar utveckling.
Läs mer »

Montirapporten, en nystart för EU:s inre marknad

I maj i år presenterade Mario Monti sin rapport om hur EU:s inre marknad bör nylanseras och stärkas. Monti är tidigare EU-kommissionär för den inre marknaden och konkurrensfrågor och idag ordförande för Bocconi- universitetet i Milano. Mycket har hänt sedan den gemensamma marknaden introducerades 1992, vilket skapar ett behov att bredda marknaden och inkludera nya områden. En digital inre marknad tillsammans med en övergång till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi i EU framhålls som nya viktiga prioriteringar för inre marknadsreglering.
Läs mer »

Nytt EU-ordförandeskap

Spanien lämnade över EU-ordförandeskapsklubban till Belgien den 1 juli. När Lissabonfördraget trädde i kraft följde flera institutionella förändringar i EU med resultatet att ordförandeskapet fick mindre makt. Ordförandelandet är fortfarande ansvarigt för att bestämma EU:s agenda och driva det lagstiftande och politiska beslutsfattandet framåt under sex månader.
Läs mer »

Aktuella EU-initiativ öppna för påverkan

Ett antal direktivförslag och andra initiativ behandlas för närvarande inom EU:s beslutsprocesser. Vi har nedan tagit upp några som särskilt berör svenska företag och organisationer och där möjligheterna till påverkan fortfarande är goda.
Läs mer »