EU 2020-strategin sätter upp fem mål som ska vara uppfyllda till år 2020:

75% av befolkningen i arbetsför ålder ska arbeta.
3% av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling.
De långtgående klimatmålen förväntas vara uppfyllda till 2020 vilket bland annat innebär en minskning av utsläppen av växthusgaser med 20%.
Andelen ungdomar som hoppar av skolan ska minska till under 10% och andelen unga akademiker ska öka till 40%.
20 miljoner färre människor ska riskera att hamna i fattigdom och utanförskap.

Europaparlamentet menar dock att EU 2020 måste inkludera fler konkreta mål och bindande regler. EU:s nya ekonomiska strategi har ifrågasatts även på andra håll där man menar att det saknas ett engagemang hos medlemsstaterna att fullfölja strategin, att tillväxt saknas som övergripande målsättning samt att avsaknaden av över- vakningsmekanismer försvårar uppfyllanden av målen.

Andra kritiker av EU 2020 menar också att de ekonomiska medlen inte är tillräckliga. EU:s nya tuffa åtstramningsregler, som svar på krisen i eurozonen, motverkar de stora investeringar som krävs för att få Europas ekonomi på fötter.

Den 17 juni antog EU:s regeringschefer EU 2020-strategin och det är nu upp till medlemsstaterna att sätta upp nationella handlingsplaner för hur strategin ska genomföras.

Svenska företag och organisationer kan påverka den nationella handlingsplanen för att säkerställa att målen blir så fördelaktiga som möjligt och kan uppnås på ett effektivt sätt.

Från krishantering till långsiktighet?

Efter år av intern navelskådning var förhoppningen att EU i år med ett nytt fördrag på plats, en ny kommission och ett nyvalt parlament skulle kunna genomföra långsiktiga strukturella åtgärder för tillväxt och konkurrenskraft till gagn för alla Europas medborgare.
Läs mer »

Nytt direktiv om rätten till hälso- och sjukvård inom EU

Enligt praxis fastställd av EU-domstolen har EU-medborgare rätt att söka vård i ett annat medlemsland och är berättigade till kostnadsersättning för detta om patienten har rätt till samma vård i sitt hemland. Europeiska patienter har dock drabbats hårt av avsaknaden av klara regler och har alltför ofta fått ta strid mot sina försäkringsbolag för att få ut sin ersättning.
Läs mer »

Montirapporten, en nystart för EU:s inre marknad

I maj i år presenterade Mario Monti sin rapport om hur EU:s inre marknad bör nylanseras och stärkas. Monti är tidigare EU-kommissionär för den inre marknaden och konkurrensfrågor och idag ordförande för Bocconi- universitetet i Milano. Mycket har hänt sedan den gemensamma marknaden introducerades 1992, vilket skapar ett behov att bredda marknaden och inkludera nya områden. En digital inre marknad tillsammans med en övergång till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi i EU framhålls som nya viktiga prioriteringar för inre marknadsreglering.
Läs mer »

Nytt EU-ordförandeskap

Spanien lämnade över EU-ordförandeskapsklubban till Belgien den 1 juli. När Lissabonfördraget trädde i kraft följde flera institutionella förändringar i EU med resultatet att ordförandeskapet fick mindre makt. Ordförandelandet är fortfarande ansvarigt för att bestämma EU:s agenda och driva det lagstiftande och politiska beslutsfattandet framåt under sex månader.
Läs mer »

Aktuella EU-initiativ öppna för påverkan

Ett antal direktivförslag och andra initiativ behandlas för närvarande inom EU:s beslutsprocesser. Vi har nedan tagit upp några som särskilt berör svenska företag och organisationer och där möjligheterna till påverkan fortfarande är goda.
Läs mer »