Montirapporten, en nystart
för EU:s inre marknad

I maj i år presenterade Mario Monti sin rapport om hur EU:s inre marknad bör nylanseras och stärkas. Monti är tidigare EU-kommissionär för den inre marknaden och konkurrensfrågor och idag ordförande för Bocconi- universitetet i Milano.

Mycket har hänt sedan den gemensamma marknaden introducerades 1992, vilket skapar ett behov att bredda marknaden och inkludera nya områden. En digital inre marknad tillsammans med en övergång till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi i EU framhålls som nya viktiga prioriteringar för inre marknadsreglering. Det i Sverige uppmärksammade Laval/Vaxholmsfallet analyseras i rapporten med målet att nå en balans mellan rätten att vidta stridsåtgärder och den fria rörligheten av tjänster. Monti understryker att det krävs en bättre balans mellan ekonomiska och sociala rättigheter och menar just att den fria rörligheten av tjänster måste stimuleras för att utnyttjats till sin fulla potential. Det föreslås bland annat att en mekanism ska införas för att informellt kunna lösa tvister under EU:s utstationeringsdirektiv.

Monti driver också frågan om att till viss del samordna skattepolitiken hos medlemsländerna. Han betonar att det inte är en fråga om skatteharmonisering utan ett sätt att bemöta den höga skatten på arbete inom EU vilket hämmar utvecklingen av den inre marknaden.

Montirapporten kommer att utgöra en utgångspunkt för flera kommande EU-initiativ. Det är viktigt för svenska aktörer att bevaka vilka följder som initiativ och regleringar inom områden som energieffektivisering, rörlighet av tjänster, sociala rättigheter och skattepolitik kan få för sina verksamheter.

Från krishantering till långsiktighet?

Efter år av intern navelskådning var förhoppningen att EU i år med ett nytt fördrag på plats, en ny kommission och ett nyvalt parlament skulle kunna genomföra långsiktiga strukturella åtgärder för tillväxt och konkurrenskraft till gagn för alla Europas medborgare.
Läs mer »

EU 2020

EU gör sig nu redo för att möta stora utmaningar som resultat av globaliseringens effekter, ett hårt tryck på resurser och den snabbt åldrande europeiska befolkningen. EU 2020, EU:s nya jobb- och tillväxtstrategi, fokuserar därför på forskning och innovation, sysselsättning och hållbar utveckling.
Läs mer »

Nytt direktiv om rätten till hälso- och sjukvård inom EU

Enligt praxis fastställd av EU-domstolen har EU-medborgare rätt att söka vård i ett annat medlemsland och är berättigade till kostnadsersättning för detta om patienten har rätt till samma vård i sitt hemland. Europeiska patienter har dock drabbats hårt av avsaknaden av klara regler och har alltför ofta fått ta strid mot sina försäkringsbolag för att få ut sin ersättning.
Läs mer »

Nytt EU-ordförandeskap

Spanien lämnade över EU-ordförandeskapsklubban till Belgien den 1 juli. När Lissabonfördraget trädde i kraft följde flera institutionella förändringar i EU med resultatet att ordförandeskapet fick mindre makt. Ordförandelandet är fortfarande ansvarigt för att bestämma EU:s agenda och driva det lagstiftande och politiska beslutsfattandet framåt under sex månader.
Läs mer »

Aktuella EU-initiativ öppna för påverkan